Mindre skolidrott än i EU

Vi har mindre skolidrott i Sverige än vad man har i övriga EU och det är något som missgynnar eleverna – och eleverna själva tycker att det är synd att de har så lite idrott i skolan.

Utebliven skolidrott drabbar barn negativt, det är redan konstaterat och nu visar nya siffror att Sverige till och med har mindre idrott i skolorna än vad övriga EU har. Detta gör att kritikerna menar att idrottsämnet inte prioriteras, något som även styrks av att man i grundskolan, enligt Skatteverket, ska ha fått minst 500 timmar idrott och hälsa efter avslutad skolgång. Det är något som många tycker är på tok för lite timmar. Dessutom råder en obalans mellan den teoretiska delen och den fysiska, då många inte vet hur man ska balansera dessa på ett bra sätt. Till SVT säger idrottsläraren Malin Lossman vid Tyresö skola:

”– Personligen tycker jag det är alldeles för lite. All forskning visar på att inlärningen ökar i samband med att elever håller på med pulshöjande aktiviteter. Jag önskar att alla elever fick mer idrott, gärna dubbelt så många timmar.”

Ett annat problem med skolidrotten idag är att många skolor saknar idrottslärare med en gedigen utbildning i ryggen. Sett till en sammanställning som gjordes år 2013 så saknar nästan hälften av landets alla idrottslärare som arbetar i grundskolan faktiskt utbildning i ämnet. Vilket är något som kan leda till att dessa obehöriga lärare inte är ordentligt insatta i läroplanen och målen som lärare inom ämnet ska sträva mot. Likväl kan en konsekvens bli att en person som inte är behörig lärare får friatyglar att betygsätta vilket sedan kan skapa negativa konsekvenser för hur kvaliteten på idrotten blir.

Vill ha mer idrott

Eleverna själva vill också ha mer idrott. Det säger i alla fall de barn som SVT möter på skolan i Tyresö. En av eleverna berättar bland annat om hur hon märker av att hon kan koncentrera sig mer på undervisningen under dagen om hon fått idrotta på morgonen. Och en pojke säger att han tycker idrotten är rolig och att han gärna ser en till lektion i veckan, och inte bara en enda. Så det är inte bara kritikerna som tycker att det är för lite idrott i skolorna, även barnen gör det.

Utebliven skolidrott drabbar barn negativt

Vallöftet kring ökad skolidrott har nu dragits tillbaka, och barn i skolor kommer inte få mer skolidrott. Detta beslut har tagits utan hänsyn till barnen och det har riktats skarp kritik mot utebliven skolidrott. 

Idrottsminister Gabriel Wikström har uttalat att det inte blir något med vallöftet om att öka timantalet för skolidrott i Sverige, vilket många är kritiska mot. Men barnen vill ha sin idrott!

Elever och lärare ser det som negativt

Det finns inte tid till att utöva eller lära sig favoritsporten på skolidrotten. Den som vill spela mer innebandy med proffsiga innebandyklubbor från Salming på skolidrotten får tyvärr stå sitt kast. Samma gäller andra sporter, oavsett utrustning. I en artikel från Sveriges Radio kan man läsa om att både elever och lärare är besvikna på att det inte blir mer idrott i skolan. Amanda som går i klass 7 säger att hon vill ha mer idrott eftersom hon nu tycker att de inte hinner med att göra så mycket eller lära sig nytt på den idrott som finns. Amandas klasskompis Jacob håller med om detta och säger även att han tycker att han blir mer koncentrerad i skolan efter att man haft idrott på schemat.

Skolidrott ger bättre skolresultat och hälsa

Och i linje med det Jacob sa, står det i tidningen HD att pojkar kan gynnas extra mycket av satsning på idrott i skolan, eftersom de i större mån blir bättre koncentrerade av fysisk aktivitet. Med en timmes skolidrott per dag så blir pojkars resultat i skolan bättre, i alla fall om man tittar på det projekt som utförts i flera Malmöskolor. Ökad skolidrott är ett kostnadseffektivt sätt för att höja elevers studieresultat, jämfört med andra metoder som testats genom åren. Men trots detta får den redan nedmonterade skolidrotten runt om i landet inte den förändring som många hoppats på, vilket kan ha negativa konsekvenser både för barns hälsa, idrottsintresse och för skolgången.